Fredag 15 april

Hej igen

Bussen tog oss till Kuala Besut en dagtur på 9 tim till nordöstra delen av Malaysia. Tanken med bussresan var att besöka ögruppen Perhensian islands, en ställe som enligt vår Willmaguide skulle vara fint. Vi anlände efter mörkrets inbrott till ön, vi valde föresten ö på vägen ut i speedboaten där en arabisk familj med mycket sparsamma språkkunskaper i engelska tyckte att Perhensian Kecil var bra och hade bokat på lyxresorten Shari-la, sagt och gjort, vi hakade på dock ej på Shari-la (för det var fullbokat) utan på ett enklare ställe. När morgonljuset föll in genom myggnätet upptäckte vi att araberna hade rätt, ett helt fantastiskt ställe. 

Dagen började med upptäcksfärd till andra sidan ön, där det fanns  en hel del enkla bungalows samt en oövervinnerlig backe att släpa all packning över i 40- gradig värme, som ni förstår var backalternativet uteslutet, vi stannade kvar på Coralbeach. Efter en god middag på Maja samt inköp av öl på svarta börsen tog vi en månskenspromenad på stranden, helt underbart i den ljumma vinden och sanden mellan tårna.

Dag två började med ett nytt besök på Shari-la för att se om några bungalows hade blivit lediga, och hör och häpna brollopssviten var tom, så efter en hel del schakrande med många skratt kom vi överens om priset och vi flyttade in i det finaste boendet vi haft hittills, faktiskt den finaste hyddan på hela ön. Middagen intogs i form av fisk-BBQ ihop med arabfamiljen där pappa Abbas var familjens överhuvud, senare på nattkröken då vi intog sängfösaren på vår terass blev vi inbjudna att besöka Iran någon gång under vår resa, skulle kunna vara en fantastisk upplevelse.

Nästa dag började med en snorkeltur bland korallfisk, sköldpaddor samt stora HAJAR (black tip shark) som påstods inte vara alltför farliga för människor, en otroligt fin upplevelse, vi såg hajar på 2 meters avsånd som var över 2m långa. Synd bara att jag hade ett läckande cyclop vilket är jäv.... iriterande. Nu har jag fått ett nytt av Snuffe, fick välja ut ett själv av KON-TIKIS urval, tack och bock, hon hade väl tröttnat på mitt ständiga gnäll.

Vidare gjorde vi en lång trekking till fichermans village där vi såg stora varaner samt höll på att trampa på en grön mamba, Sussie blev lite skärrad efteråt, vilket man faktiskt kan förstå. Nu har jag fått träsmak i ändan så nu får Snuffe ta över ett slag.

Efter fyra dagar på denna vackra ö börjar vi blir rastlösa och behöver röra på oss igen, dessutom är Sara o Victor i Thailand på bröllop så vi ville gärna försöka träffa dem medan de var kvar. Sagt och gjort, vi tar morgonbåten tillbaka till fastlandet och tillsammans med Erwin från Holland börjar vi fundera över hur vi ska komma vidare mot Thailand. Vi delar på en minibuss till gränsen där vi blir avstäppta och får promenera över till Thailand, där slåss nästan moppeförarna om att få köra oss med all packning in till staden, en vinglig resa på bara 1 km. Därifrån fortsätter vi med dieseldrivet tåg i en överfull 3:klass vagn till det hutlösa priset av 42 bath (ca 8kr), en oförglömlig resa på drygt 5 timmar upp till Hat yai. Anders som har jobbat med järnväg i hela sitt liv blev nästan chockad av den obefintliga säkerheten på tåget och han är inte lätt att chockera, vi kom dock fram helskinnade men blev istället skinnade på bussbiljetten vidare mot Trang. Vi köpte en biljett till en lyxminibuss för 550 bath men helt plötsligt var det fullt på denna buss och istället blev vi satta på en ordinarie buss där biljetterna egentligen kostade 150 bath, sorry sorry var det enda säljaren sa med ett stort leende på läpparna.

Dagen efter anländer vi till Koh Lanta där Petter med flickvän Sara redan är och hit kommer även Sara och Victor och ansluter på hotell Miami. Här får vi två härliga dagar tillsammans innan Sara o Victor måste åka hem. Bl a trekkar vi en dag genom djungeln till Tiger cave tillsammans med en rar thailänsk bondefamilj som vi mötte efter vägen, olyckligtvis krossar Anders sin vänstra stortå men den thailänska bonden letar snabbt upp läkande örter som växer i djungeln och förbinder såren ihop med en bit av Saras sarrong som hon glatt river sönder för att hjälpa sin far. Örternas biverkningar fick Anders att sjunga hela vägen tillbaka till basecamp, kanske värt en krossad tå.... Syster Sussie har sedan skött såren efter bästa förmåga och nu ser det riktigt fint ut igen, hoppas tån klarar snorkelutflykten till grottorna imorgon.

Trots några dagars tåkonvalecens gav vi oss igår ut på moppeutflykt och hittade en rar elefanthona i djungeln som hette Mei. Vi frågade om vi fick rida ut på henne någon timme i djungeln och det hade hon ingenting emot bara hon fick lite ananas. Det blev en fantastiskt upplevelse på elefantryggen genom flodbädden i djungeln bland kobror och krokodiler. Elefantskötaren tyckte vi såg så erfarna ut att han släppte iväg oss ensamma med Mei så han fick en siesta, nåväl han kom snart springande efter och ropade "Mei stop, stop" men då hade Sussie redan satt sig på huvudet och tryckt hälarna bakom Meis öron, van ryttare som hon är, så Mei skenade iväg. Genomsvettig hann elefantskötaren till slut ikapp och fick hejd på Mei vilket inte Sussie lyckades med, slutet gott allting gott!


Bröllopssviten på Shari-la, Perhentian Island, förutom det storslagna sovrummet fanns det ett tv-rum med pösiga fåtöljer.


Den fantastiska altanen med utsikt över havet och beachen nedanför, här njöt vi av solnedgångarna.


Piren vid Coral beach, Perhentian island.


Lite dålig skärpa tyvärr,men Sussie har äntligen infunnit sig i sin rätta miljö bland Burkakompisar,hennes välbefinnande utstrålning slår går ej att ta miste på. 


Vårt lilla husdjur varanen Bosse som bodde under trappan på Shari-la.


Utanför Tiger cave under trekkingen med bondefamiljen, lilla Natalie 4 år for oförskräckt omkring både högt och lågt, en riktig liten djungelflicka som aldrig klagade över att det var jobbigt eller svårt att ta sig fram.


Den onda tån får sin hallucinerande örtinpackning.


Ett utslaget gäng på beachen, efter allehanda förtärning njuter vi av kvällens sista Chang, Sara o Victor, Sara o Petter o Anders.


Ur dessa buteljer fick vi vår välkomstdrink i baren vilket senare resulterade i att Anders rökte på igen och den här gången tog det skruv ordentligt så jag fick leda hem honom vilt visslande "ståkuk" till geckon i trädet bredvid vårt hus. Vi är nu överens om att dessa dumheter med att röka jointer inte kommer att upprepas någon mer gång.


Elefantskötataren tyckte att vi hade sådan talang att vi blev erbjudna jobb på den lokala cirkusen. 


Den vilda galoppen genom djungeln...

Vi beklagar att vi inte har lyckats vända bilderna rätt men en vacker dag kanske vi lärt oss hur vi gör.

Idag har vi varit ute på snorkeltur söder om Koh Lanta, inte lika fint som i Malaysia men vi simmade in i en 80 m lång grotta som mynnade ut i en lagun - det var värt utflykten att få se den!  

Kommentarer
Postat av: Gunilla Ruhne

Hej på er!



Skönt att höra att ni klarar er bra trots diverse mer eller mindre vilda äventyr. Här hemma har värmen äntligen kommit lagom till påsk- shorts och t-shirtväder!Vi har just varit på en kortresa till Barcelona. Inte mycket att komma med i jämförelse med er resa men härligt ändå! När blir det båt dags igen?



Sköt om er!



Gunilla R

2011-04-25 @ 12:03:01
Postat av: Anonym

Nä, kan bara instämma och tillägga, vad är vår påskvärme jämfört med den värme ni får uppleva? Faktist inte så dumt, vi är ganska lättroade nu efter den stränga vintern. Det ni är med om är verkligen fullständigt priceless. Kommer ni hem för en kort sejour, hörde jag en lite fågel (flyttfågel troligen) sjunga? Ha det så gott! /Bosse

2011-04-25 @ 21:50:56
Postat av: Anonym

Nä, kan bara instämma och tillägga, vad är vår påskvärme jämfört med den värme ni får uppleva? Faktist inte så dumt, vi är ganska lättroade nu efter den stränga vintern. Det ni är med om är verkligen fullständigt priceless. Kommer ni hem för en kort sejour, hörde jag en lite fågel (flyttfågel troligen) sjunga? Ha det så gott! /Bosse

2011-04-25 @ 21:52:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0